Det kommer ikapp

Idag på gymmet när jag stod på crosstrainer då fick jag tillbaka en sten i magen. Du är verkligen borta! Ibland känns det som att vi nyss sågs och ibland som om det är hur längesen som helst. Men idag kom det nog upp att du aldrig mer kommer tillbaka och då fick jag en gråtklump i halsen. Här springer vi runt och har kul men egentligen är det något som fattas oss. Det är sjukt! Jag saknar dig min fina! <3 Imorgon spelar vi match igen och vi är taggade. Jag tänker inte be om din hjälp utan detta är något vi måste klara själva. Vi måste gå vidare hur jobbigt det än är, jag vet. Du kan väl iaf hålla en tumme eller två för oss..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0